Andy Warhol

Det finns några få konstnärer som är allmänt kända och som nästan vem som helst kan peka ut. Picasso är en sådan, Rembrandt en annan. Här i Sverige har vi Carl Larsson, John Bauer eller Bruno Liljefors. Andy Warhol är det inte många som tar miste på. Många har till och med en affisch av honom hängande på väggen. Själv älskade han berömmelsen och uppmärksamheten och den frihet som hans stjärnstatus gav honom. Myterna kring honom och hans “The Factory”, ett kollektiv i New York där massor av artister och konstnärer skapade och festade, är många och vildvuxna.

Tidiga år

Warhol själv kom från en mycket blygsam bakgrund med föräldrar som var slovakiska immigranter och när lille Andrej föddes 1928 i Pittsburgh var det ett mycket annorlunda USA än vad det är idag. Sjuklig som barn låg han ofta på sjukhus och fördrev tiden med att teckna, titta på samlarkort av kändisar och lyssna på radio. När han blev gammal nog och hans utbildning var klar befann han sig i New York och gjorde sig snabbt ett namn i reklambranschen. Han fick jobb som tecknare på Vogue och andra modetidningar. Han vann stora priser och gjorde sig ett namn i branschen. I början av 1960-talet hoppade han av den kommersiella tidningscirkusen för att istället bli konstnär på heltid med ett tydligt kommersiellt intresse. Han slog igenom nästan omedelbart med stora egna utställningar.

Pop och film

Pop och film

Hans genre var popkonst och även om han var långt ifrån ensam på den scenen är det hans namn många förknippar med just den inriktningen. Han började göra massproducerade tryck av helt vanliga vardagsföremål. Campbells soppburkar är välkända, men också hans porträtt av kändisar, där kanske bilderna av Marilyn Monroe och Mao Zedong är mest välkända. Skönheten i världen fanns överallt runt omkring oss. Just hans fria inställning till massproduktion gjorde också att hans bilder snabbt spreds och hans stil blev ikonisk.

Mordförsöket

Men han gjorde så mycket mer. Han var mycket upptagen med experimentell film och i en de första – I, A Man – spelade en mycket militant feminist Valerie Solanas, en av rollerna. När hon befann sig i ett psykotiskt tillstånd 1968 sköt hon Warhol i hans studio. Det här fick stora konsekvenser för honom och under resten av sitt liv led han av följderna av skotten.

Död och arv

1987 skulle den vanligtvis läkarrädde Warhol opereras i gallblåsan. Ett helt rutinmässigt ingrepp som inte borde vara särskilt dramatiskt. Istället tillstötte komplikationer med infektioner och en hjärtattack och han avled efter en kort tid, bara 58 år gammal. Efter sig lämnade Warhol ett helt unikt konstnärskap och har i hög grad själv blivit en del av den populärkultur han skildrade. Han omgav sig med massor av den tidens stora kändisar och blev själv en av dem. Bara genom att framträda eller närvara kunde han skapa stora rubriker för en fest eller en premiär. Hans plats i konsthistorien är oomtvistad och i många hem i västvärlden finns det antingen en affisch, ett skivomslag eller ett tryck på en mugg som har Andy Warhol, antingen som förebild eller är en reproduktion. Han pratade själv ofta om femton minuter av berömmelse och det har han själv fått med råge. Något som inte är alla förunnat i vårt snabba medieklimat idag.

Comments are closed.