Från barocken till rokoko

Det var i början 1700-talet som vi gick över från barocken till rokoko. Skillnaderna på stilarna var stora då barockens stil var dramatisk och den nya rokokostilen var graciös och dekorativ. 1700-var mer än ett skifte i konsthistorien och är många gånger kallad för att vara upplysningens tid. Människorna börjar tro på vad människan kan skapa och tron på det som går att förstå och fatta kommer fram. Sämre gick det den här tiden för kyrkan som folk började vara lite kritisk mot, över var det auktoriteterna som folk började misstro.

De vackra och romantiska får plats

De vackra och romantiska får plats

Rokoko är hämtat från de franska orden rocaille och coquille. De betyder klippa och snäcka, och beskriver på många sätt vad rokokon står för. Mest inspiration kommer från snäckan. Det handlar om detaljer och alla ljusa färger som gör det sött och perfekt. Allt skulle vara fläckfritt och det kommer in mer blommor och mer färger i målningarna och konstverken. Den ekonomiska situationen under det här århundrade kom att påverka stilen mycket. Det pågick en ekonomisk kris och överklassen fick hålla sig till mindre byggnader och palats. Rokokostilen kom därför att bättre passa in på mindre stadspalats och stilen kom först och främst från Paris och Frankrike. Under 1600-talet hade konsten varit väldigt influerad av den italienska tunga stilen med mycket grått och beige. Nu kom det istället fram vackra, lätta ljusa färger som gärna gick i pastelltoner. Färger som guld, silver, rosa och vitt kom att bli mer populära tillsammans med ljusa toner av gult, blått och grönt. Den här stilen dominerade helt den första halvan av 1700-talet.

Typiskt för den här tiden är porträtten som är målade med en lantligt bakgrund. Tidstypiskt är också blomstergirlanger och rankor, helst i asymmetriska former av ett S. Det naturliga stod i fokus och det man mest utgick från var naturlig växtlighet. De romantiska porträtten visade på status och var en symbol för den status man hade även om resultat sällan speglade verkligheten.

Den samhällskritiska karikatyren tar form

Den samhällskritiska karikatyren tar form

Med industrialismen som pågick under århundradet ökade fattigdomen bland arbetarklassen och de sociala problemen i samhället ökade. En del av de konstnärer som var aktiva ville framhäva den mörka sidan av samhället. De ville visa den sjukdom, fattigdom och nedsmutsning av olika områden som pågick, men de fick göra det med satir. Det blev början på den karikatyr som är samhällskritisk och den växte fram mer och mer. En av de som var ironisk och satirisk var Carl Mikael Bellman, om än med visor, och han verk lever kvar än idag. Förutom det som var satiriskt var det bara de rika som avbildades och det var där rokokostilen hörde hemma bland adeln och kungligheter. Ett porträtt av kungen eller någon av hans älskarinnor, men bara i de bästa och dyrbaraste kläderna var det som avbildades. Det sägs att den första rokokokonstnären var fransmannen Antoine Watteau, men det råder lite delade meningar om vem som faktiskt var första konstnären inom stilen. Watteau var definitivt en av de allra första och han är också en av de som blev mest känd.

Comments are closed.